naken om baken

Siggebus har uppfört sig märkligt senaste tiden. Han har hållt sig undan, varit lite osmidig i sina rörelser och har jamat högt och intensivt senaste dagarna. Att han har varit lite klumpig i sina rörelser är ju inget nytt. Det har han varit sedan ca 6 månader tillbaka efter en infektion i mellanörat. Men nu hade det blivit ännu klumpigare än vanligt.  Så i morse ringde jag till veterinären och fick en tid idag.

När vi kom till veterinären var Sigge inte speciellt intresserad av sin omgivning, vilket är ovanligt för honom. Vid tidigare veterinärsvistelser har han velat komma ut ur buren för att titta på alla hundar och katter.
Då vi kom in till undersökningsrummet så öppnade jag buren och förväntade mig att han skulle komma ut frivilligt. Det "vanliga" är att Sigge undersöker rummet från golv till tak inom loppet av fem sekunder. Men icke denna gången. Jag fick tvinga ut honom.


Eftersom Sigge vred sig som en mask var det inte lätt för veterinären att undersöka honom. Jag fick hålla Sigge  allt jag kunde och veterinären fick snabbt kika i öronen. Efter en våldsam brottningsmatch och många, långa rivsår på mina armar trodde veterinären att Sigge fått en infektion i örat igen.  :(

Så lilla Sigge fick bli inlagd på Djursjukhuset. Djursjukvårdaren skulle sätta in en kanyl på Sigge och då fick jag hjälp av min kära arbetskamrat Therese att hålla Sigge. Han är verkligen hal som en ål, då han sätter den sidan till. Sigge uppskattade inte kanylen utan försökte bita och slita bort den. Så det fick bli ett bandage utanpå för att hålla kanylen på plats.









Det var så hemskt att lämna Sigge i den lilla hemska buren.  Men jag vill ju att han ska vara frisk. Förhoppningsvis återkommer veterinären imorgon med glädjande besked.

Tack snälla Therese för att du kom till Djursjukhuset och höll mig sällskap och för att du kom och drack kaffe så jag skingrade tankarna litegrann.